Stress – Hur stor påverkan har det?
”Jag äter bra, tränar och ändå mår jag inte bra – hur kommer det sig Maria?” Efter en stunds samtal framkommer den lilla detaljen att personen arbetar på ett krävande arbete, renoverar huset, tränar fem dagar i veckan, äter för lite och undrar om det här egentligen är vad hon eller han vill göra med sitt liv. Jag skriver absolut inte detta med sarkasm eller hån, detta är verkligheten för oerhört många människor. Hur stor påverkan på vår hälsa har egentligen stress, fysisk som mental? Vad är viktigast – att äta bra eller stressa ner? I det här inlägget kommer du att förstå stress och dess påverkan på kroppen och varför det är den absolut viktigaste faktorn att adressera när det kommer till hälsa.
En stressor är positiv när den är tillfällig och övergående samt följs av en återhämtningsfas. En stressor är negativ när den är konstant under lång tid.
Då kör vi igång. Vad ÄR stress? Stress är något som gör att vår kropp behöver göra något extra för att klara av händelsen. Vi svarar genom att pumpa ut hormoner och signalsubstanser som kortisol, adrenalin och noradrenalin till exempel. Dessa gör oss mer alerta genom att vi får tillgång till mer energi och vi blir mer uppmärksamma. En stressor är i sig inte negativ, träning är till exempel en stress liksom att äta vissa typer av hälsosamma livsmedel. Båda dessa gör att vår kropp bygger upp sig så att den blir lite bättre än den var innan så att den ska klara av sådana här typer av händelser igen, fast mer effektivt! Så stressorer är helt enkelt utvecklande och bra för oss. Men när är då en stressor negativ? När den pågår under en för lång tid utan tid för återhämtning. En stressor är positiv när den är tillfällig och övergående samt följs av en återhämtningsfas. En stressor är negativ när den är konstant under lång tid.
Hur skiljer man då en positiv stressor från en negativ?
Det här är klurigt. Stress är sällan andan i halsen och mer en gnagande tanke och oro, därför kan den vara svår att identifiera. Att träna x antal gånger i veckan eller lägga upp bra mat på tallriken är ju väldigt mätbart och tydligt. Att ”stressa ner” och återhämta sig är varken mätbart eller tydligt. Tvärtom är det mer av en känsla. Att inte utvecklas och känna att man har stagnerat eller att inte ha kontroll över sin egen situation är till exempel vanliga faktorer bakom stress.
Exempel på saker som stressar:
- Jobbrelaterad stress
- Att inte utvecklas, stagnation
- Att inte tycka om sitt arbete
- Att känna att man inte har kontroll över sin situation
- Inflammation
- Svajigt blodsocker
- Ensamhet
- Vara bitter på saker som hänt
- Banta eller äta för mycket
- Att oroa sig och älta
- Krävande relationer
- Resor
- Snabba viktföränignar, både upp och ner i vikt
- Sömnbrist och/eller dålig sömnkvalitet
- Oroa sig över och/eller ta hand om sjuka familjemedlemmar
- Ilska
- Pessimistisk världsbild
Kan jag ha symptom på både högt och lågt kortisol samtidigt?
Högt och lågt kortisol och Binjureutmattning
Långsiktig stress kan leda till lågt kortisol, hur funkar det och får man slut på kortisol då?
Kortisol är som sagt livsnödvändigt om det får arbeta som det är tänkt vilket är högt på morgonen så att vi är pigga och alerta när vi vaknar, och lågt på kvällen så att vi kan sova. Då får cellerna vila mellan påslagen och göra annat. Om vi däremot lever ett liv som kräver ett ständigt kortisolpåslag, även på tider där det inte ska vara högt så kommer hjärnan förr eller senare att säga stopp. Det är nämligen hjärnan som säger till binjurarna att tillverka kortisol liksom många andra hormoner, balansen sköts sedan av en så kallad negativ feedbackloop där mängden justeras beroende på vad som finns i omlopp. Binjureutmattning är därför inte en korrekt term eftersom det inte är binjurarna det är fel på, det är hjärnan som valt att säga stopp. Den gör det här för att skydda dig eftersom högt kortisol i längden blir toxiskst för cellerna. Så nej du får inte slut på kortisol, såvida du inte har en sjukdom som Addisons.
En annan sak som händer är att cellerna slutar svara på kortisol. Detta är samma mekanism som vid diabetes typ 2 där cellerna slutar svara på insulin, just för att det finns för mycket hela tiden. Så dels drar hjärnan ner kortisolproduktionen och dels svarar vi sämre på kortisol. Detta är anledningen till att vi kan ha symtom på både för högt och för lågt kortisol samtidigt.
Symptom på Högt kortisol
- Du tänker alltid på nästa uppgift vad du än gör
- Rastlös men samtidigt trött
- Svårt att somna på kvällen
- Instabilt blodsocker
- Viktuppgång på mage och rygg
- Lätt för att bli irriterad och arg
- Hudproblem som eksem och plitor
- Håravfall
- Sug efter sött oavsett hur mätt du är
- Du blir skakig och yr om du inte ätit på länge
- Högt blodtryck
- Ältar
- Svårt för att bli gravid
Symptom på Lågt kortisol
- Trött på morgonen när du vaknar
- Svårt att lösa problem
- Stresskänslig
- Lågt blodsocker
- Lågt blodtryck
- Svårt att somna
- Tappar energin runt dagen, särskilt vid 14-15-tiden
- Sjuk ofta och svårt med återhämtning
- Läker sår väldigt långsamt
- Blodtrycksfall och yrsel
- Suddig syn vid ansträngning
- Nedstämd
- Sug efter salt och sött
Stress och dess påverkan på kroppen
Kortisol är kroppens chefshormon och påverkar en mängd sak i kroppen. Om vi befinner oss i konstant stress så är det många saker som får prioriteras bort och vanliga effekter är:
- Nedsatt sköldkörtelfunktion, hypotyreos.
- Minskad sexlust
- Förstoppning, diarré eller andra matsmältningsproblem
- Utebliven ägglossning vilket innebär både minskat östrogen och progesteron. Detta kan leda till PMS men också torra slemhinnor och utebliven eller oregelbunden menstruation.
- Hormonella obalanser som PCOS eller HA – Läs mer om det HÄR.
- Åldrar kroppen och ökar risken för en mängd olika sjukdomar som autoimmunitet, hjärt- och kärlsjukdom, Alzheimers och cancer.
Vi kan aldrig kontrollera allt som händer i våra liv, men det finns alltid något vi kan kontrollera.
Vi kan aldrig kontrollera allt som händer i våra liv, men det finns alltid något vi kan kontrollera. Genom att fokusera på detta något kan vi vända vår situation och vår inre, farliga stress. Det finns intressant forskning kring detta och KASAM, känsla av sammanhang vilket studerar vad som gör en människa frisk framför vad som gör någon sjuk. Varför klarar vissa personer livets motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det. Aaron Antonovsky sammanfattar detta till tre ledord som är begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. Detta innebär att om en människa ser något som hanterbart, begripligt och meningsfullt så klarar hon eller han sig bättre.
/M
Onlineföreläsning Stress
I min Online föreläsning går jag igenom mer om stress och hur det påverkar kroppen. Men också vad du kan göra själv och vilka tillskott som kan hjälpa! Läs mer och boka en plats här. Du får också tillgång till föreläsningen i efterhand om du vill välja ett eget tillfälle att titta.
IBS - Kan du bli av med det?
Du kanske också gillar
Vad säger ditt ansikte om dig?
Hur kommer man till rätta med symptom?
