Om bröstmjölk
Dagens handlar om en av naturens kanske mest fantastiska påhitt: bröstmjölk! Detta påverkar även barnets hälsa resten av livet.
Jag är medveten om att alla inte kan amma men det här handlar inte om det, det handlar om innehåll och funktion i bröstmjölk, inte huruvida någon kan eller inte kan amma.
Det kanske mest intressanta är att hur dåligt en mamma än äter själv kan hon alltid tillverka näringsrik mjölk till sitt barn. På bekostnad visserligen, men det går. Däremot ger vi våra barn betydligt bättre förutsättningar, genom bättre och mer näringsrik mjölk om vi själva äter bra under tiden. Vad vi äter, dricker och vilka tillskott vi tar kan nämligen hamna i bröstmjölken. Vår näringsstatus och diet påverkar mjölken till stor del, särskilt i sammansättning av fetter, vitaminer och mineraler. Stora mängder koffein och alkohol är till exempel inte lämpligt då även små doser påverkar en bebis eftersom de inte kan processa det på samma sätt som en vuxen. Detsamma gäller gifter som tungmetaller eller ämnen från rökning och annat.
Vad innehåller bröstmjölk och hur kan vi påverka den?
Bröstmjölk främjar barnets hälsa och hjärnutveckling hela livet!
Bröstmjölk…
- Innehåller näringsämnen
- Stöttar tarmbiota
- Stöttar immunsystemet
- Innehåller stamceller
Den första mjölken är råmjölken, kallad kolostrum och det är en gul, tjock mjölk som främst är till för att hålla barnet frisk. Den innehåller alltså ämnen som är positivt för barnet immunologiskt i första hand och inte för näring.
Därefter kommer den mogna mjölken som ändrar sitt innehåll under en enda amningstund, under dygnet och efter barnets utveckling. Mjölken innehåller alltså olika saker på morgonen och på kvällen för att matcha bebisens sov- och vakenhet.
Protein, fett och kolhydrater
Vår bröstmjölk innehåller både protein, fett och kolhydrater liksom mängder med vitaminer och mineraler. Gällande makronutrienter så innehåller faktiskt bröstmjölk främst laktos och fett till skillnad från många andra djur som har högre innehåll av protein. Anledningen är att djur växer fortare kroppsligt än våra bebisar där det snarare är fokus på hjärnans utveckling.
Laktosen i mjölken, en kolhydrat är alltså till för att försörja barnets växande hjärna! Därefter innehåller mjölk även en annan typ av kolhydrat, oligosackarider, som bebisen själv inte kan bryta ner. Det gör däremot dess tarmbakterierna! Vår mjölk bidrar helt enkelt till barnets tarmbiota, så om det är någon som fortfarande tvivlar på tarmens betydelse i vår hälsa – varför skulle människan ägna massa resurser på att producera detta om det inte var viktigt? Naturen slösar inte med energi. Hälsa och ohälsa startar i tarmen. Faktum är att oligosackarider, HMO (human milk oligosaccharides) är den tredje största ingrediensen i bröstmjölk efter laktos och fett. Den tredje största ingrediensen, det är mycket. Vi gör över 200 olika sorter av HMO! HMO skyddar även bebisen mot dåliga bakterier.
Fett utgör ungefär hälften av mjölkens kalorier och är främst till för att ge energi till tillväxt liksom att ge byggstenar till utveckling av bland annat nervsystemet. Vi har nästan 200 olika typer av fetter i bröstmjölk och kvaliteten av dessa påverkas till stor del av vad mamman äter, och särskilt när det kommer till de viktiga essentiella omega 3-fetterna DHA och EPA. Dessa är oerhört viktiga i hjärnans utveckling liksom koncentration och kognitiv förmåga hos barnet.
Det finns flera 100 olika proteiner i bröstmjölk som är näring för barnet men som också är viktiga ingredienser för både immunsystem och matsmältning.
Vitaminer och mineraler i bröstmjölk
Innehållet av vitaminer och mineraler i bröstmjölk är som sagt avgörande av vad mamman äter samt vad hon har lagrat i kroppen. Mjölken kan därför ha brister beroende av mammans kosthållning. Som jag har nämnt tidigare har vi inte särskilt mycket järn i bröstmjölk oavsett vad vi äter då detta är en säkerhet för barnet och skyddar mot infektion. Infektioner som kan ha dödlig utkomst för ett litet barn. Däremot samlar barnet på sig järn under sin tid i magen och dessa lager håller i ungefär 6 månader. Därefter är det avgörande för barnet att få järnrika livsmedel så att det inte får brister vilka påverkar bland annat kognitiv förmåga på sikt.
Tyvärr finns det inte heller särskilt mycket vitamin D eller vitamin K i bröstmjölk.
Antikroppar i bröstmjölk
I vår bröstmjölk finns det också antikroppar för att stötta barnets immunsystem som varierar beroende av omständigheter. Om vi utsätts för bakterier eller virus så går antikroppar över från mamma till barn. Jag märkte detta själv väldigt tydligt när jag ammade och pumpade (eftersom pappan fick ta matning emellanåt) att mjölken ändrade färg när infektion var runt oss. Allt från lite grönaktigt till gulaktig. Min son var inte sjuk en enda gång under de 1 år och 8 månader som jag ammade.
Stamceller
Det finns också stamceller i bröstmjölk från mamman vilka hjälper utveckling av lever, njurar och hjärna bland annat. Dessa är viktiga för utveckling hos barnet.
Hur länge ska man amma då?
WHO rekommenderar att man uteslutande ska amma sitt barn de första 6 mån och därefter amma i kombination med tilläggskost i två år. Socialstyrelsen har ställt sig bakom detta. Jag har dock hört att många får argumentera för att inte ge mat redan vid 4 mån ålder vilket är bedrövligt. Vid 6 månaders ålder behöver barnen mat, men innan dess bör det vara upp till barn och barnets föräldrar. Detta är inget val man som förälder ska behöva försvara.
Rent energimässigt går det mer under amning (per dag) än vad det gör under graviditet. Det beror givetvis på hur mycket du ammar men om du helammar så går det mycket energi och mängder med näringsämnen. Därför är det viktigt att inte banta eller att äta en bull och fika-diet under amning. Då kan du få problem med brister, håravfall, sköldkörtelproblem osv. Ät riktigt och bra mat så klarar du dig utan negativa bieffekter. Att ta ett näringstest kan också vara väldigt lämpligt för att se status och om man behöver några tillskott. Detta är enkelt på både werlabs och medisera.
Intoleranser och känsligheter hos barnet
Vad vi äter går alltså över till bebisen men vad gäller intoleranser så misstänker jag att det även har med mammans kapacitet att bryta ner ämnen att göra. Det betyder att det är beroende av hennes status på mage och tarm. Jag har inga studier på detta så ni får ta det som ni vill, men min erfarenhet visar att när mamman inte korrekt kan bryta ner ämnen som exempelvis mjölkprotein eller komplexa kolhydratkedjor så får barnet även problem med detta. Det kan visa sig som ont i magen, eksem osv hos barnet.
Vad du kan ge ett barn för bra mat sedan kan du hitta inlägg om HÄR och HÄR
/M
