Hormoner genom livet
Hur påverkas kvinnans hormoner genom livet och hur vet man om man har hormonell obalans – men framför allt vad har det för betydelse? Hormoner har ju inte bara med fertilitet att göra, tvärtom så är de extremt betydelsefulla när det kommer till hälsa. Det här upptäcktes ju ganska tidigt och experiment med diverse djurtestiklar (för tillskott av testosteron) har intagits för bättre vitalitet, potens och styrka. När det kommer till kvinnohälsa så har man i många gamla kulturer haft ritualer där kvinnor faktiskt har tillåtits vila under de dagar de blöder. Dagens samhälle ser inte riktigt ut såhär och vi förväntar prestera på samma sätt oavsett vart i cykeln vi befinner oss.
Menscykeln – Kvinnans 5e hälsotecken
Vår cykel är lika viktig som blodtryck, andning, temperatur och puls. Vi kan alltså använda vår cykel som ett diagnosverktyg – hur mår kroppen? Våra hormoner fungerar nämligen när vi fungerar.
En kvinna i förklimakteriet och efter menopaus kan behöva hormonterapi, dvs tillskott av hormoner. Hon har nämligen inte längre en hormonproduktion i sina äggstockar och kan behöva detta för att fungera under en övergångsperiod. Det betyder inte att alla behöver det, men man kan behöva det.
Det är inte normalt att ha humörsvägningar, bli svullen, nedstämd, få ömma bröst, vara gråtmild, irriterad, ha cykelrelaterad migrän, acne eller bli så irriterad att man vill byta jobb och skilja sig. Det är vanligt, men det är inte normalt. Och absolut inte nödvändigt!
Vad är hormonell balans och hormonell obalans?
Hormonell balans hos en fertil kvinna, dvs en kvinna mellan pubertet och menopaus handlar inte om mensen utan om ägglossning. Det är nämligen ägglossningen som producerar hormoner! Om vi inte har ägglossning har vi därför ingen produktion.
Varje månad mognar ganska många ägg men det är ett ägg som väljs ut för att ägglossa. Denna mognar i en follikel, dvs äggblåsa. Äggblåsan tillverkar testosteron och östrogener fram till ägglossning. Därefter omvandlas den till en gulkropp och tillverkar främst progesteron men även testosteron och östrogener. Mycket kan hända som påverkar kvaliteten på både äggblåsa och gulkropp och med det också tillverkningen av hormoner.
Varför kan ägglossning bli negativt påverkad?
- Stressorer – mentala eller fysiska
- Näringsbrist
- Sköldkörtelproblem
Vad kan påverka kvaliteten på ägglossning? Samma som ovan. Vad vi då kan få som symptom är olika former av PMS så som att vi blir svullna, får ömma bröst, huvudvärk, nedstämdhet, irritation, humörsvägningar, gråtmildhet osv. Det här är alltså symptom på att cykeln inte fungerar som den ska, men dessa är så vanliga att vi tar det som normalt.
Men här finns det fler faktorer som påverkar, och det är dels status på mage och tarm samt lever. Det är nämligen inte bara hur vi producerar hormoner, det är också hur vi gör oss av med dem när de är använda. Sen har vi även en annan faktor och det är hur cellerna svarar på hormon. Symptom är därför minst lika värdefulla som provsvar i detta fallet!
Kroppen är ett system och för att fungera optimalt behöver vi:
- Näring
- E n välfungerande mage och tarm
- En välfungerande lever
- Återhämtning
- Rörelse
- Sömn
- Bra och stärkande relationer
- Känna syfte och mening
En normal cykel:
Mens: Lite tröttare än vanligt och helt normalt – vi blöder ju ut något vi spenderat en månad på att bygga upp! Vill ofta ha järnrika livsmedel.
Innan Ägglossning: Utåtriktade, mycket energi, drar gärna igång projekt och man känner sig snygg. Mindre hungrig och sugen på lättare mat.
Ägglossning: Känner sig ofta som snyggast. Man är också stark (PB på gymet kanske?) och utåtriktad.
Efter ägglossning: Nu är det dags att fixa hemma, sortera papper, tvätta och krypa in under en filt och se en film. Vi sover mer, äter mer och vill inte dra igång något stort när det kommer till projekt.
Pubertet:
Kroppen övar sig de första åren och behöver lite tid på sig att ställa in cykler. Det kan ta upp till 7 år. Östrogen går bananas och ibland har vi ägglossning, ibland inte. Polycystiska ovarier är inte ovanligt under den här tiden. Därför kan inte en PCOS-diagnos ställas för tidigt.
20-45:
Nu ska vi må bra – cykeln fungerar fint och är regelbunden. Om du har symptom, ta de på allvar. Menscykeln är som sagt ett hälsotecken och fungerar när vi fungerar. Har du problem med hormonell obalans – sök hjälp hos någon som tar dig på allvar och som kan hjälpa dig med strategier för att må bättre. Hormonella precentivmedel är inte en lösning.
45+:
Nu har de flesta ett par förklimakteriesymptom och detta är som en omvänd pubertet kan man säga. Östrogenet går upp och ned och kan vara högre än det någonsin tidigare varit. Samtidigt kan det också kraftigt sjunka vilket kan ge en mängd symptom och det ger ofta till känna mentalt. Vad gäller vårt andra hormon, progesteron så kan det vara lågt i sig eller i förhållande till östrogen vilket har med ägglossningen att göra. Kvaliteten av ägglossning sjunker med åldern och då påverkas förmågan att tillverka progesteron. Könshormoner tillverkas återigen av ägglossning. Vissa kvinnor kan behöva tillskott av progesteron nu alternativt andra tillskott för bättre sömn, mindre humörsvägningar och för att få lättare att slappna av. Ta hjälp om du upplever att din vardag inte fungerar. Mycket går att göra med kost och livsstil!
50+:
Menopaus träder in och binjurarna ska ta över produktionen. Hur väl de gör detta beror på hur väl vi har tagit hand om oss. Övergångsbesvär ska vara just det – övergående. Östrogenet sänks och progesteron blir nästan obefintligt. Återigen, ta hjälp om du inte mår bra – det finns hjälp att få!
/M
